Tag Archives: skatteutskottet

TCO och Almega kritiserar – men från olika håll

Mer direktbloggande från riksdagens hearing om jobbskatteavdragets effekter:

Roger Mörtvik, TCO:

Det finns ett visst teoretiskt stöd för att jobbskatteavdrag ska ge ett ökat arbetsutbud och ökad sysselsättning. Det förutsätter dock att folk känner till jobbskatteavdraget.

Novus Opinion har i maj 2011 gjort en opinionsundersökning om jobbskatteavdraget. Nästan inga säger sig ha ändrat sitt arbetsutbud efter att ha fått jobbskatteavdrag.

Jobbskatteavdraget har lett till ökade kostnader för att vara med i a-kassan, mer pengar i plånboken till den som arbetar, lägre nettoersättning till arbetslösa och sjuka samt bortfall av skatteintäkter.

Bättre vore att satsa på tillväxtskapande investeringar, höja a-kassan, införa kraftfulla jobbskatteavdrag till långtidsarbetslösa och socialbidragstagare samt att slopa värnskatten.

Lena Hagman, Almega:

Jobbskatteavdraget har lett till högre disponibla inkomster och ökade drivkrafter för att jobba. Regeringen är dock för optimistisk om jobbskatteavdragets effekter för att förklara den ökade sysselsättningen. Andra förklaringar är en kraftigt ökad efterfrågan på högutbildade, främst i tjänstesektorn och till tre fjärdedelar inom kunskapsintensiva branscher. Här är arbetslösheten mycket låg.

År 1993 var 60 procent av de anställda i svensk ekonomi lågutbildad personal med högst två års gymnasieutbildning. År 2010 var andelen 36 procent. Samtidigt har andelen högutbildad personal med minst tre års högskoleutbildning ökat från 13 till 24 procent.

Jobbskatteavdraget har säkert bidragit till ökat arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättning, men jobbökningen har främst skett i specialiserade branscher.

Mina övriga bloggnotiser från riksdagshearingen:

Bloggade från riksdagshearingen gjorde också min riksdagskollega Lena Asplund (M). Medier om hearingen: Sveriges radio, Dagens Nyheter, Smålandsposten.

Lämna en kommentar

Filed under Svensk politik

Konjunkturinstitutet: 90 000 fler sysselsatta med jobbskatteavdraget

Jesper Hansson, Konjunkturinstitutet, är nästa talare i hearingen om jobbskatteavdragets effekter.

Vi gjorde en egen bedömning av effekterna av jobbskatteavdraget i december 2011. Vår bild ligger nära finansdepartementet. Vår bedömning är att antalet sysselsatta ökar med 2 procent eller omkring 90 000 personer på lång sikt, i första hand genom att arbetskraften ökar netto med 75 000 personer, i andra hand genom att arbetslösheten sjunker med 15 000 personer. Detta sker genom att arbetskraften blir högre samtidigt som arbetslösheten blir något lägre på lång sikt.

Effekten på medelarbetstiden blir dock liten. Exempelvis är det säkert många 65-plussare som jobbar deltid några år extra. Det håller nere medelarbetstiden. De senaste siffrorna från SCB har dock visat att medelarbetstiden faktiskt har ökat sedan 2009, vilket delvis skulle kunna bero på jobbskatteavdraget. Men där är nog den sänkta sjukfrånvaron viktigare.

Någonting har hänt på den svenska arbetsmarknaden. Arbetskraften har ökat mer än befolkningen, något som rimligen delvis beror på jobbskatteavdraget. De andra åtgärder som vidtagits kan inte ensamma förklara detta. Jobbskatteavdraget har haft betydande effekt och vi kanske inte har sett den fulla effekten ännu.

Däremot är det svårare att bedöma effekten på arbetslösheten. Vi har blivit överraskade av att arbetslösheten inte steg mer under finanskrisen, men det är svårt att veta exakt vad som beror på jobbskatteavdraget. Men på längre sikt tror vi att jämviktsarbetslösheten kommer att gå ner lite grann, ungefär 0,4 procentenheter. Det dröjer dock innan vi kan dra säkra slutsatser om detta.

Sammanfattningsvis anser Konjunkturinstitutet att jobbskatteavdraget med stor sannolikhet har haft en positiv effekt på arbetskraftsutbudet.

Mina övriga bloggnotiser från riksdagshearingen:

Bloggade från riksdagshearingen gjorde också min riksdagskollega Lena Asplund (M). Medier om hearingen: Sveriges radio, Dagens Nyheter, Smålandsposten.

Lämna en kommentar

Filed under Svensk politik

IFAU: Indicierna är många och pekar åt samma håll

Nästa talare i hearingen om jobbskatteavdragets effekter är Anders Forslund på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

För personer med låg inkomst ger jobbskatteavdragen ordentligt sänkta marginal- och genomsnittsskatter. För personer med medelinkomst ger de en viss sänkning av marginal- och genomsnittsskatten. För personer med hög inkomst ger de enbart sänkning av genomsnittsskatten.

Effekten blir alltså kraftfullast på den som har ingen eller låg inkomst. De förväntade effekterna är störst för den som är arbetslös eller helt står utanför arbetskraften.

Framför allt för de två första skikten bör jobbskatteavdraget leda till fler arbetade timmar.

Det är svårt att skatta effekterna. Svårigheten är att hitta kontrollgrupper. IFAU gjorde ett sådant försök att studera effekterna på kommunnivå, men det gick inte att dra säkra slutsatser. Effekterna på personer strax under och strax över 65 år går däremot att mäta. Det som finns pekar mot att jobbskatteavdraget har effekter i den riktning som man kan hoppas på.

När det gäller studier med paneler av länder är min gissning att de är bäst på att studera effekterna bland personer som redan jobbar.

Befintliga empiriska studier dyker dock på att jobbskatteavdraget bör ha ökat arbetskraftsdeltagandet bland tidigare inaktiva, alltså personer som förut inte jobbat. Det finns internationell evidens från USA och Storbritannien. Dessutom finns studien av jobbskatteavdraget på äldres deltagande i arbetskraften, och en viss evidens i tidsserier.

Sysselsättning bland tidigare arbetslösa bör ha ökat. Det ger ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet. Effekterna på den arbetade tiden bland redan sysselsatta är däremot sannolikt begränsade.

Även om man kan göra många reservationer för enskilda studier finns det en stor mängd indicier som pekar åt samma håll. Det väger ganska tungt.

Detta är också svårt att förena med föreställningen att jobbskatteavdraget inte har påverkat hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Jämför effekterna av krisen i början av nittiotalet och effekterna av finanskrisen. Vid den senare krisen är arbetskraftsdeltagandet konstant.

Mina övriga bloggnotiser från riksdagshearingen:

Bloggade från riksdagshearingen gjorde också min riksdagskollega Lena Asplund (M). Medier om hearingen: Sveriges radio, Dagens Nyheter, Smålandsposten.

Lämna en kommentar

Filed under Svensk politik

Hearing i riksdagen: Jobbskatteavdraget har effekt

Jag sitter just nu i riksdagens förstakammarsal och deltar i skatteutskottets och finansutskottets gemensamma hearing om effekterna av jobbskatteavdraget. I samband med vårpropositionen presenterade regeringen den av riksdagen beställda utvärderingen av jobbskatteavdraget, och det är denna utvärdering som nu ligger till grund för hearingen.

Här tänkte jag ge ett par direktnotiser från hearingen.

Hans Lindberg, statssekreterare vid finansdepartementet, presenterar först utvärderingen:

Det blir ett tydligt högre deltagande i arbetskraften, tydligt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet än väntat. De tidigare bedömningarna ligger fast: 100 000 fler sysselsatta och 120 000 fler årsarbetskrafter.

Arbetskraften och sysselsättningen har ökat mer än vad som kan förklaras av den demografiska och konjunkturmässiga utvecklingen.

Sysselsättningsgraden har ökat i nästan alla åldersgrupper jämfört med 2006, trots det svåra konjunkturläget. (Sysselsättningsgraden står stilla i åldersgruppen 20–24 år och har ökat i alla åldersgrupper 25–69 år. Däremot har det blivit klart svårare för tonåringar att hitta jobb, och sysselsättningsgraden har sjunkit något bland 70-plussare.)

För att jobbskatteavdraget ska fungera krävs två faktorer: outnyttjad arbetskraft och att det finns tillräckligt höga inkomstskatter för att en skatterabatt på inkomstskatten ska ha effekt. Men trots de första fyra jobbskatteavdragen betalar fortfarande en ensamstående utan barn högre inkomstskatt i Sverige än i OECD som genomsnitt.

Sänkt skatt gör det mer lönsamt att arbeta, och ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster (vilket i sin tur höjer företagens efterfrågan på personal).

Sänkt marginalskatt gör det mer lönsamt att arbeta för den som redan jobbar. Därför är det också viktigt att det inte blir någon avtrappning. Högsta möjliga jobbskatteavdrag nås vid en månadsinkomst på cirka 29 000 kronor och beloppet ligger sedan fast. En avtrappning skulle betyda att marginalskatten inte skulle sänkas, utan tvärtom höjas, jämfört med tidigare.

För den som tjänar 100 000 kr per år betyder JSA en höjning av inkomsten efter skatt med 11,5 %. För den som tjänar 200 000 kr betyder JSA 9,6 %. För den som tjänar 500 000 betyder det 6,7 %. Effekten blir alltså störst för den som har låga inkomster.

Någon form av jobbskatteavdrag finns i 17 OECD-länder. Utvärderingar i andra länder visar generellt på positiva och betydande sysselsättningseffekter – i första hand på arbetskraftsdeltagandet, medan däremot effekten på medelarbetstiden är mer osäker.

Det svenska jobbskatteavdraget kan nu beräknas utifrån både förväntade effekter och faktiska effekter. Det har ju funnits i drygt fem års tid. Men oavsett beräkningsmodell pekar effekterna i samma riktning.

En särskilt intressant möjlighet att studera effekten finns genom att studera jobbskatteavdraget för äldre. Personer över 65 år får ju dubbelt så stort jobbskatteavdrag. Det har gett väldigt tydliga effekter.

Mina övriga bloggnotiser från riksdagshearingen:

Bloggade från riksdagshearingen gjorde också min riksdagskollega Lena Asplund (M). Medier om hearingen: Sveriges radio, Dagens Nyheter, Smålandsposten.

Lämna en kommentar

Filed under Svensk politik

Tillbaka i riksdagen

Från och med i dag och en månad framåt – alltså fram till den 20 april – kommer jag att tjänstgöra som riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna i Stockholms läns valkrets. I går godkändes detta vid kammarens bordläggningsplenum, och tidigare i eftermiddags deltog jag alltså som ledamot på riksdagsgruppens veckomöte.

Det är naturligtvis en stor ära att få göra comeback i riksdagen. Samtidigt är det med blandade känslor jag tillträder, eftersom den bakomliggande orsaken är att min kollega från Stockholms län Gunnar Andrén beviljats ledighet av skäl som han själv beskriver på sin blogg.

Jag önskar av hjärtat att Gunnar återfår krafterna så snart som möjligt, och – i motsvarande mån – att min egen tjänstgöring blir så kort som möjligt just denna gång.

Fram till dess att Gunnar är tillbaka i tjänst kommer jag att tjänstgöra i samma riksdagsorgan som han, det vill säga skatteutskottet, finansutskottet och EU-nämnden. Mer om detta och annat här på bloggen.

Lämna en kommentar

Filed under Svensk politik