IFAU: Indicierna är många och pekar åt samma håll


Nästa talare i hearingen om jobbskatteavdragets effekter är Anders Forslund på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

För personer med låg inkomst ger jobbskatteavdragen ordentligt sänkta marginal- och genomsnittsskatter. För personer med medelinkomst ger de en viss sänkning av marginal- och genomsnittsskatten. För personer med hög inkomst ger de enbart sänkning av genomsnittsskatten.

Effekten blir alltså kraftfullast på den som har ingen eller låg inkomst. De förväntade effekterna är störst för den som är arbetslös eller helt står utanför arbetskraften.

Framför allt för de två första skikten bör jobbskatteavdraget leda till fler arbetade timmar.

Det är svårt att skatta effekterna. Svårigheten är att hitta kontrollgrupper. IFAU gjorde ett sådant försök att studera effekterna på kommunnivå, men det gick inte att dra säkra slutsatser. Effekterna på personer strax under och strax över 65 år går däremot att mäta. Det som finns pekar mot att jobbskatteavdraget har effekter i den riktning som man kan hoppas på.

När det gäller studier med paneler av länder är min gissning att de är bäst på att studera effekterna bland personer som redan jobbar.

Befintliga empiriska studier dyker dock på att jobbskatteavdraget bör ha ökat arbetskraftsdeltagandet bland tidigare inaktiva, alltså personer som förut inte jobbat. Det finns internationell evidens från USA och Storbritannien. Dessutom finns studien av jobbskatteavdraget på äldres deltagande i arbetskraften, och en viss evidens i tidsserier.

Sysselsättning bland tidigare arbetslösa bör ha ökat. Det ger ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet. Effekterna på den arbetade tiden bland redan sysselsatta är däremot sannolikt begränsade.

Även om man kan göra många reservationer för enskilda studier finns det en stor mängd indicier som pekar åt samma håll. Det väger ganska tungt.

Detta är också svårt att förena med föreställningen att jobbskatteavdraget inte har påverkat hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Jämför effekterna av krisen i början av nittiotalet och effekterna av finanskrisen. Vid den senare krisen är arbetskraftsdeltagandet konstant.

Mina övriga bloggnotiser från riksdagshearingen:

Bloggade från riksdagshearingen gjorde också min riksdagskollega Lena Asplund (M). Medier om hearingen: Sveriges radio, Dagens Nyheter, Smålandsposten.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Svensk politik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s