Hearing i riksdagen: Jobbskatteavdraget har effekt


Jag sitter just nu i riksdagens förstakammarsal och deltar i skatteutskottets och finansutskottets gemensamma hearing om effekterna av jobbskatteavdraget. I samband med vårpropositionen presenterade regeringen den av riksdagen beställda utvärderingen av jobbskatteavdraget, och det är denna utvärdering som nu ligger till grund för hearingen.

Här tänkte jag ge ett par direktnotiser från hearingen.

Hans Lindberg, statssekreterare vid finansdepartementet, presenterar först utvärderingen:

Det blir ett tydligt högre deltagande i arbetskraften, tydligt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet än väntat. De tidigare bedömningarna ligger fast: 100 000 fler sysselsatta och 120 000 fler årsarbetskrafter.

Arbetskraften och sysselsättningen har ökat mer än vad som kan förklaras av den demografiska och konjunkturmässiga utvecklingen.

Sysselsättningsgraden har ökat i nästan alla åldersgrupper jämfört med 2006, trots det svåra konjunkturläget. (Sysselsättningsgraden står stilla i åldersgruppen 20–24 år och har ökat i alla åldersgrupper 25–69 år. Däremot har det blivit klart svårare för tonåringar att hitta jobb, och sysselsättningsgraden har sjunkit något bland 70-plussare.)

För att jobbskatteavdraget ska fungera krävs två faktorer: outnyttjad arbetskraft och att det finns tillräckligt höga inkomstskatter för att en skatterabatt på inkomstskatten ska ha effekt. Men trots de första fyra jobbskatteavdragen betalar fortfarande en ensamstående utan barn högre inkomstskatt i Sverige än i OECD som genomsnitt.

Sänkt skatt gör det mer lönsamt att arbeta, och ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster (vilket i sin tur höjer företagens efterfrågan på personal).

Sänkt marginalskatt gör det mer lönsamt att arbeta för den som redan jobbar. Därför är det också viktigt att det inte blir någon avtrappning. Högsta möjliga jobbskatteavdrag nås vid en månadsinkomst på cirka 29 000 kronor och beloppet ligger sedan fast. En avtrappning skulle betyda att marginalskatten inte skulle sänkas, utan tvärtom höjas, jämfört med tidigare.

För den som tjänar 100 000 kr per år betyder JSA en höjning av inkomsten efter skatt med 11,5 %. För den som tjänar 200 000 kr betyder JSA 9,6 %. För den som tjänar 500 000 betyder det 6,7 %. Effekten blir alltså störst för den som har låga inkomster.

Någon form av jobbskatteavdrag finns i 17 OECD-länder. Utvärderingar i andra länder visar generellt på positiva och betydande sysselsättningseffekter – i första hand på arbetskraftsdeltagandet, medan däremot effekten på medelarbetstiden är mer osäker.

Det svenska jobbskatteavdraget kan nu beräknas utifrån både förväntade effekter och faktiska effekter. Det har ju funnits i drygt fem års tid. Men oavsett beräkningsmodell pekar effekterna i samma riktning.

En särskilt intressant möjlighet att studera effekten finns genom att studera jobbskatteavdraget för äldre. Personer över 65 år får ju dubbelt så stort jobbskatteavdrag. Det har gett väldigt tydliga effekter.

Mina övriga bloggnotiser från riksdagshearingen:

Bloggade från riksdagshearingen gjorde också min riksdagskollega Lena Asplund (M). Medier om hearingen: Sveriges radio, Dagens Nyheter, Smålandsposten.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Svensk politik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s