Färre räntesnurror = lägre skatt


Tillsammans med andra kolleger i skatteutskottet tog jag i går del av regeringens nya promemoria om skärpta regler för så kallade räntesnurror. Det är viktigt att nya regler kommer på plats. Då får vi också utrymme att sänka skatterna på företagande i Sverige.

I debatten har räntesnurrorna ofta uppmärksammats mest i samband med de riskkapitalbolag som äger Carema och andra företag som erbjuder välfärdstjänster, men fenomenet dyker inte bara upp i dessa sammanhang. Väldigt förenklat handlar detta om att internationella koncerner skatteplanerar genom att låta sina svenska företag ta upp mycket stora lån hos ett annat koncernföretag som har säte i ett lågskatteland. Det svenska företaget kan då slippa bolagsskatt genom att kvitta sin vinst mot räntekostnaderna för lånet, samtidigt som företaget i lågskattelandet betalar låg eller ingen skatt för ränteintäkten.

Fullt lagligt – men problematiskt. Följden blir att alla verksamheter i Sverige inte beskattas likvärdigt. Detta leder i sin tur till snedvridning av konkurrensen, genom att internationella koncerner får skattefördelar som helsvenska koncerner inte kan utnyttja.

Två faktorer har gjort att detta problem har vuxit på senare år. För det första har den internationella finansiella integreringen gjort det lättare att åstadkomma den här sortens konstruktioner. För det andra har räntesnurrorna också blivit allt lönsammare i takt med att andra länder sänker sin bolagsbeskattning medan den legat i princip stilla i Sverige. 

Min inställning är att vi ska slå vakt om breda och enhetliga skattebaser. Då kan också skattesatserna hållas låga.

Räntesnurrorna fungerar som ett sätt att komma runt den svenska bolagsbeskattningen för verksamheter i Sverige. Trevligt för de koncerner som genom avancerade skatteupplägg kan slippa svensk skatt. Men förlorarna blir resten av näringslivet, eftersom skattebortfallet motsvarar en utebliven skattesänkning.

Det är heller inte småpengar det handlar om – ränteavdragen för räntor på olika slags internlån i företag skapar ett skattebortfall i storleksordningen 6,3 miljarder kronor. Om detta kan hämtas in, helt eller till största delen, får vi utrymme att göra sänka företagsbeskattningen och göra investeringsklimatet i Sverige mer konkurrenskraftigt.

Den exakta utformningen av reglerna kan behöva diskuteras, men inriktningen bör enligt min mening ligga fast. Genom att värna skattebasen kan vi hålla skattesatsen låg. Det tjänar Sveriges näringsliv på.

I medierna: Expressen, Ekot, Dagens Industri (1), (2), (3), Svenska Dagbladet (1), (2), Dagens Nyheter

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Svensk politik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s