Monthly Archives: april 2010

Starkare lag mot flyktingspionage på väg

Att främmande makt opererar i Sverige för att spionera mot flyktingar som kommit hit är en av de allvarligare formerna av spionage. Flyktingar får sitt privatliv kartlagt, de utsätts för indirekta eller direkta påtryckningar eller så används informationen mot deras släktingar i hemlandet.

Men lagstiftningen är trubbig och omodern när det gäller flyktingspionage. Bestämmelsen om ”olovlig underrättelseverksamhet” har dömts ut av åklagare som hemmahörande i en annan tid.

För mig är detta en fråga om att värna demokratin och asylrätten. Sverige ska vara en fristad för människor som förföljts – inte en spelplan för främmande makt som försöker hindra människor att utöva sina politiska rättigheter också här.

Redan 2005 motionerade jag i riksdagen om att lagstiftningen om flyktingspionage måste ses över, och 2007 tog Folkpartiet också ställning för samma sak på sitt landsmöte. För någon tid (den 27 mars) sedan intervjuades jag också i Konflikt i P1 om flyktingspionage. Mer finns att läsa på programmets webbplats. Sändningen finns uppe för lyssning här.

Och nu har regeringen kommit loss. Äntligen utreds lagstiftningen om skyddet mot underrättelseverksamhet från främmande makt, och i direktiven till utredningen nämns bland annat flyktingspionage (om än övergripande).

Om ganska exakt två år, den 27 april 2012, ska utredningen vara klar. Det är en viktig händelse för politiska flyktingar och andra som i dag känner oro för vad deras ursprungsländer ägnar sig åt här i Sverige.

Lämna en kommentar

Filed under Demokrati och rättsfrågor, Internationell politik, Svensk politik

Förbifarten: Tänkte inte på det …

Vänsterblockets partiledare håller presskonferens och lovar att skjuta upp Förbifart Stockholm i två år och sedan lägga fram frågan i en regional folkomröstning.

Men nu råkar det bara vara en liten detalj: riksdagen kan inte besluta om regionala folkomröstningar. Regeringsformen (8 kap. 4 §) är tydlig om att riksdagens makt att ordna rådgivande folkomröstningar handlar om ”folkomröstning i hela riket”.

Med andra ord. Hur mycket Mona, Lars, Peter och Maria lovar så kan de inte i riksdagen driva fram en regional folkomröstning.

Bara en liten småsak som de kanske tappade bort när de försökte hitta en lösning på sin interna splittring.

Nyhetsrapportering: Ekot, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Radio Stockholm, ABC, Politikerbloggen.
Bloggar: Maria WallhagerHans Åberg, Per Altenberg, Gulan Avci, Andreas Froby, Anna Starbrink och många fler.

Uppdatering 21/4: ”En absurditet i strid med grundlagen”, kallar statsvetarprofessorn Folke Johansson vid Göteborgs universitet, expert på folkomröstningar. Just nu förstanyhet på Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Uppdatering 22/4: Det blir bättre och bättre. Allmän enighet råder om att riksdagen inte med gällande lagstiftning kan besluta om en regional folkomröstning, men vänsteroppositionen lovar att ändra lagen så att lokala folkomröstningar kan införas från riksdagens plenisal.

Och visst är det möjligt – konkret antar jag att man i så fall kommer att ändra kommunallagen och avskaffa kommunernas och landstingens ensamrätt att besluta om lokal folkomröstning. Men frågan är om det är så snillrikt. Poängen med lokala folkomröstningar är ju att de ska fördjupa den lokala demokratin. Varför ska riksdagen ha rätt att tvinga fram en folkomröstning om ifall Örkelljunga ska bygga ny simhall eller ej?

8 kommentarer

Filed under Stockholmsregionen, Svensk politik

Så där ja!

Som ni kanske sett har jag den senaste tiden haft två parallella bloggar. Det har förstås varit en tillfällig lösning i väntan på den permanenta flytten, i mitt fall till WordPress. Nu ska allt vara klart, och oavsett om man använder den klassiska adressen www.martinandreasson.nu eller går direkt via WordPress ska man hitta hit. Hoppas att ni gillar förändringen.

Men visst, det känns en samtidigt smula vemodigt att släcka ner den förra bloggmiljön. Tack inte minst till Jimmy som bistått med oerhört mycket på den gamla sajten!

Lämna en kommentar

Filed under Övrigt

Miljöpartiet, det är Maria?

Dagens fånigaste politiknyhet: borgerliga politiker vägrar (flämt) nämna Maria Wetterstrand när de talar om Miljöpartiet! I alla fall enligt Wetterstrand själv och Expressens reporter Karl-Johan Karlsson, som anar en mystisk plan när Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt håller var sitt inlägg utan att nämna Wetterstrand vid namn.

Så här lät det nämligen enligt Expressen vid Alliansens valupptakt i Huskvarna i mars:

– De ska nu förklara hur de ska få ihop Miljöpartiet, Mona Sahlin och Lars Ohly, sade Björklund från scenen.
– Till det ska de komma överens med Lars Ohly och Miljöpartiet, sade Reinfeldt om Socialdemokraternas ekonomiska politik.

Och här kommer Karlssons egen slutsats: ”Men alliansens strategi att lägga krutet på MP och Maria Wetterstrand lyser igenom. Det har gått så långt att de ogärna nämner henne vid namn.”

Maria Wetterstrand själv framstår som en blott alltför villig måltavla för dessa lömska planer:

Maria Wetterstrand själv har noterat strategin.
– Det är någon slags inverterad pajkastningsmetod.

Tja. Det kan faktiskt också handla om respekt gentemot Miljöpartiet.

I vanliga fall brukar nämligen miljöpartister tala med stolthet om att de saknar partiledare, och att deras två språkrör i alla sammanhang ska behandlas precis jämlikt. Om detta ska tas på allvar (och så ska det förstås gå till) – vad ska då en stackars politisk motståndare ta sig till när det är dags att angripa partiet?

Tja, det allra ridderligaste borde vara att avstå från bara nämna det ena språkröret. Och att räkna upp båda två blir i sin tur orättvist mot Socialdemokraterna och Vänsterpartiet där bara en person nämns från vartdera partiet. Så hur vill miljöpartisterna ha det?

Den som verkligen blir osynliggjord är däremot Peter Eriksson – och det av Maria Wetterstrand själv. För om om hon villigt ställer upp på en verklighetsbild där det anses vara suspekt om Miljöpartiet inte symboliseras av hennes egen person, var placerar hon då honom?

Se också Christer Sörliden. Även Martin Moberg (S) noterar Expressen-artikeln, men gör en helt annan tolkning än jag.

2 kommentarer

Filed under Svensk politik

Nyamko flyttar fram positionerna

Det här är riktigt stort i arbetet för HBT-personers rättigheter i Europa. För första gången någonsin har Europarådet enats om en gemensam rekommendation i HBT-frågor. Totalt handlar det om 46 konkreta uppmaningar till de enskilda medlemsländerna om allt från att samkönade par ska kunna få bostadsbidrag gemensamt till att föräldrarnas sexuella läggning inte ska spela roll vid vårdnadstvister eller att transsexuellas rätta kön ska erkännas juridiskt.

Det här är viktigt av flera skäl. För det första därför att Europarådet samlar 47 medlemsländer med totalt 800 miljoner invånare, däribland många av Europas verkliga problemländer när det handlar om diskriminering och respekt för minoriteter. För det andra därför att rekommendationen har tagits fram i Europarådets ministerkommitté och därmed har förankring direkt i ländernas styrande regeringar. (Därmed inget ont sagt om Europarådets parlamentariska församling, som består av företrädare för ländernas parlament – men den politik som ländernas regeringar bedriver avspeglas inte alltid där.)

Och för det tredje: rekommendationen tar inte bara upp homo- och bisexuellas situation utan belyser också den diskriminering som riktas mot transsexuella, transvestiter och alla andra som känner sig delaktiga i det ack så svårfångade T-begreppet. Detta är särskilt viktigt eftersom fördomarna, okunskapen och ibland också förlöjligandet lever kvar extra starkt i just transfrågor.

Den här rekommendationen betyder förstås inte att det statligt organiserade förtrycket försvinner från en dag till en annan. Men den är ett viktigt kvitto på att inte ens de mest hårdnackat motsträviga regeringarna klarar av att hålla bort HBT-frågorna från den internationella politiska dagordningen. På 1980-talet kunde resolutioner i Nordiska rådet bli en hävstång för RFSL och andra nordiska HBT-organisationer att sätta press på sina nationella regeringar. På 2000-talet spelar Europarådet samma roll för modiga aktivister i andra länder – framför allt i Moldavien, Ukraina, Armenien och andra länder utanför EU.

Och självklart har Sverige och den svenska regeringen varit pådrivande för detta. All heder åt Folkpartiets och regeringens ansvariga statsråd Nyamko Sabuni och den svenske expertrepresentanten, förre HomO Hans Ytterberg. Nu har positionerna flyttats fram rejält!

Om detta skriver också Qx, Catrine NorrgårdJimmi Jonsson och Humanistbloggen.

Lämna en kommentar

Filed under Europeisk politik, Svensk politik

Jag blir Folkpartiets namn i namnlagsutredningen

Att den svenska lagen, till exempel på grund av gamla könsnormer, alldeles i onödan hindrar människor från att välja namn har jag skrivit om förut (till exempel här). Nu är det äntligen dags för en parlamentarisk utredning att se över hela lagstiftningen, och jag själv har glädjande nog fått det stora förtroendet att vara Folkpartiet liberalernas representant i utredningen. Det ska bli ett nöje att rensa i paragraferna och ta bort gammal bråte som hindrar bland annat transpersoner, men också många andra, i sin vardag.

Den 20 maj har kommittén sitt första sammanträde. Jag lär återkomma med rapporter efterhand – och är förstås också tacksam för alla synpunkter på vad jag bör ta upp i arbetet.

2 kommentarer

Filed under Svensk politik