Tryckfriheten påverkas av ett reklamförbud


Uppståndelsen har blivit stor kring den statliga utredning som föreslagit förbud mot könsdiskriminerande reklam. Föga förvånande har debatten mest handlat om ifall sexistisk reklam bör förbjudas eller ej.

Samtidigt riskerar vi att glömma bort det farligaste i utredaren Eva-Maria Svenssons förslag. Hennes tanke är att det går utmärkt att förbjuda reklambudskap utan att ändra i grundlagarna. I den frågan är det just nu oroväckande tyst.

Idén kan verka överraskande. Har inte Sverige, inte minst tack vare liberaler som Natanael Gärde och Hans Schöier, ett av världens starkaste skydd för det fria ordet?

Men grundlagsskyddet gäller inte allt som sprids via tryckpressar eller massmedier. Den som åberopar tryckfriheten för att trycka falska sedlar lär bli besviken. Likaså är skyddet svagare när det gäller det kommersiella innehållet i reklam; det är därför som det går att ingripa mot otillbörlig marknadsföring genom vanlig lag.

Det har länge varit omdiskuterat hur starkt skydd grundlagarna ger för reklam. Lagtexten ger ett visst utrymme för tolkningar. Och det är precis i den glipan som den nya utredningen vill sätta in bräckjärnet.

Svensson menar att eftersom företagens enda intresse med reklam är att tjäna pengar, kan det inte hota tryckfriheten att förbjuda annonser med en ojämställd syn på könsroller. Företagen kan ju sätta in andra annonser i stället. Dessutom är otillbörlig marknadsföring redan förbjuden utan att det anses inskränka det fria ordet.

Det är en vådlig jämförelse. Annonser med falska lockpriser är ett bedrägligt beteende med syfte att lura konsumenten. Sexistiska annonser anspelar däremot på en åsikt – visserligen pinsam och korkad, men inte desto mindre en åsikt. Detta är också skälet till att flertalet liberala feminister tycker att det är i öppen debatt som könsdiskriminerande reklam ska bekämpas.

Att könsfördomar handlar om åsikter håller utredaren med om, men hon står ändå fast vid sitt förslag. När det gäller kommersiella annonser skiljer hon mellan att ”propagera” för en åsikt, vilket är grundlagsskyddat, och att ”använda en befintlig åsikt”, vilket enligt henne enkelt kan förbjudas i vanlig lag.

Här börjar tryckfriheten knaka i fogarna. Om det är så lätt att förbjuda användandet av en viss åsikt, vad hindrar då staten från att stoppa andra åsikter?

Som kronan på verket föreslår utredaren att makten att stoppa reklam ska utgå från en enda person, konsumentombudsmannen (KO), som ska väcka talan om förbud och vite samt utfärda förelägganden.

Mitt hjärta blöder när jag föreställer mig hur KO Gunnar Larsson ska tillämpa denna lag. Hur ska han till exempel avgöra vad som är olagliga reklamfoton? Här övergår utredningsprosan nästan i poesi. Det talas om reklam med ”uppenbar fokusering på modellens fysiologiska könsegenskap” och höjs varnande fingrar mot att (min egen favoritformulering) ”förvränga en verklighet som utgår från ett köns naturliga kropp”.

Man kan tycka att gubbsjuka annonsers öde inte är något att bekymra sig för. Det oroväckande är dock att lagförslaget formulerar en allmän princip för att förbjuda budskap utan att ändra i grundlagen. När den passagen väl ligger öppen kommer den att användas i fler fall.

Vid ett maktskifte 2010 är stalltipset att förbudet blir verklighet. Vänstern och miljöpartiet är pådrivande men har haft stöd av Mona Sahlin, som i rollen som jämställdhetsminister sagt att hon är ”övertygad om att en lagstiftning behövs” (SvD 27/2 2004). Det var också den socialdemokratiska regeringen som tillsatte Svensson som utredare.

När riksdagen diskuterat könsdiskriminerande reklam har den ansett att ett förbud kräver grundlagsändring, och socialdemokraterna har hittills slutit upp kring principen att grundlagsändringar bör ske i brett samförstånd. Men om Mona Sahlin efter en valseger bestämmer sig för att lyssna på sin utredare och gå förbi hela grundlagen?

I så fall har det visat sig vara förödande enkelt att knacka bort sprintarna i de skenbart solida tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna. Det bör inge djup oro hos alla som vill att det fria ordet inte ska sättas ur spel av knappa riksdagsmajoriteter

Martin Andreasson (FP)

Publicerad i Nu nr 7 2008

Annonser

1 kommentar

Filed under Debattartiklar

One response to “Tryckfriheten påverkas av ett reklamförbud

  1. Pingback: Så tröttsamt mediemonistiskt « Carlstrom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s