Monthly Archives: oktober 2003

Vägval i äktenskapsfrågan

Bör personer av samma kön ha rätt att ingå äktenskap? Frågan har diskuterats under lång tid men har nu blivit högaktuell. Nederländerna och Belgien har redan infört en könsneutral äktenskapslag, och i Kanada står det klart att regeringen tänker genomföra samma reform. I Sverige drivs kravet redan av Centerpartiet, Vänstern och Miljöpartiet.

Många kopplar denna reform till kravet på civiläktenskap, det vill säga att samfundens religiösa vigselakter inte ska få juridisk innebör (eller, vardagligt uttryckt, att avskaffa samfundens vigselrätt). Även om var och en förstås har rätt att göra den kopplingen för sitt personliga vidkommande vore det olyckligt om samma koppling görs när frågorna behandlas juridiskt, eftersom det handlar om två olika saker.

Nederländerna och Belgien har visserligen civiläktenskap. Men det är fullt möjligt att ha en äktenskapslag för alla par, där samfunden behåller vigselrätten och därmed också rätten att själva avgöra vilka vigslar man vill medverka till.

Samfundens vigselrätt är just en rätt, inte ett tvång, att medverka till vigsel. Vigselrätten är knuten till den enskilde personen (präster inom Svenska kyrkan, i övriga trossamfund de funktionärer som förordnats av Kammarkollegiet), och inget par kan med lagens stöd tvinga en viss person att förrätta vigsel. Den enskilde prästen (pastorn, rabbinen, imamen) har således en generell vigselrätt för heterosexuella par men avgör själv hur han eller hon utövar denna vigselrätt.

Att införa en gemensam äktenskapsbalk och behålla samfundens vigselrätt skulle innebära att vigselrätten utsträcktes till att gälla alla par – både homosexuella och heterosexuella. Makten att avgöra vilka vigslar som ska förrättas skulle däremot fortfarande ligga i händerna på den enskilde.

De praktiska följderna skulle med säkerhet skilja sig åt mellan samfunden. I dagsläget är det dock inte någon halsbrytande djärv gissning att man i många samfund helt skulle vägra vigsel åt homosexuella par, vilket skulle leda till debatt både i samfunden och i samhället.

Men att par nekas vigsel vore inte i sig något nytt. Det finns ett antal samfund där vissa heterosexuella nekas vigsel, till exempel för att de är frånskilda eller odöpta. Exempelvis räknas det i kanonisk rätt som äktenskapshinder att någondera parten är impotent, prästvigd, frånskild (utan att kyrkan annullerat äktenskapet) eller har avlagt offentligt kyskhetslöfte. Inget av detta erkänns som äktenskapshinder enligt svensk rätt, men katolska präster kan likafullt vägra att medverka i en vigsel med hänvisning till något av ovanstående.

Ändå finns det en reell skillnad. De allra flesta heterosexuella par som önskar gifta sig kyrkligt kan trots allt göra detta, men de allra flesta homosexuella par skulle under överskådlig tid nekas en religiös vigsel. Detta skulle bli en ständig påminnelse om att synen på det homosexuella kärleksförhållandet i de flesta samfund skiljer sig fundamentalt från synen på den heterosexuella kärleken.

Röster har därför höjts för att en gemensam äktenskapsbalk bör kombineras med införandet av civiläktenskap. Civiläktenskapet förtjänar dock att behandlas som en egen fråga, eftersom argumenten är helt andra.

De tyngsta argumenten för civiläktenskap handlar om att dra en tydlig gräns mellan statens och samfundens områden. Äktenskapet i juridisk mening är ett civilrättsligt kontrakt mellan två makar och med staten som garant. På många sätt är det olyckligt om detta blandas ihop med äktenskapet i religiös mening: makarnas förbund inför den Gud man bekänner sig till.

Att behålla samfundens vigselrätt skulle å andra sidan göra det smidigt för de blivande makarna att ingå äktenskap på det sätt som känns mest förpliktigande. Detta var också ett av de viktigaste skälen till att man vid de äktenskapsrättsliga reformerna vid början av 1900-talet avstod från att införa civiläktenskap. Samtidigt fastslog riksdag och regering redan då att äktenskapslagstiftningen var en rent civil lag utan kyrklig karaktär.

Även om en gemensam äktenskapsbalk skulle skilja sig från den traditionella kristna äktenskapssynen är det alltså inte något fundamentalt nytt att det juridiska äktenskapsbegreppet skiljer sig från det som råder i trossamfund.

Genom att ingå registrerat partnerskap kan samkönade par redan i dag få tillgång till äktenskapets alla effekter i svensk rätt: ömsesidig underhållsplikt, arvsrätt, gemensamt efternamn och så vidare. I och med att samkönade par numera har möjlighet att ansöka om adoption har den sista särbehandlingen som enbart är kopplad till äktenskapet försvunnit. (Lagstiftningen om assisterad befruktning ställer dock kravet att kvinnan måste ha ett förhållande med en man. Detta kan lika gärna handla om en sambo eller särbo som en make, och särbehandlingen handlar alltså inte om äktenskap i förhållande till partnerskap.)

Det viktigaste skälet för en gemensam äktenskapsbalk handlar därför inte om juridiska aspekter, utan om den grundläggande frågan om likhet inför lagen. En gemensam äktenskapsbalk för alla par vore en viktig markering av att det inte är statens uppgift att väga, mäta och betygsätta enskilda människors kärleksrelationer. Homosexuella och heterosexuella relationer får redan i dag samma juridiska effekter. Då är det också rimligt att de regleras i samma lag.

Så har redan skett i sambolagstiftningen, som reformerades år 2003. Synen på sambolagens juridiska effekter skiljer sig åt mellan partierna, men alla sju riksdagspartier var eniga om att införa en gemensam sambolag i stället för de två tidigare lagar som reglerat heterosexuellas respektive homosexuellas samboförhållanden.

På samma sätt skulle en gemensam äktenskapsbalk skapa fullständig likhet inför lagen när det gäller äktenskapet som juridiskt begrepp. En sådan reform skulle däremot inte i sig påverka trossamfundens syn på äktenskapet i religiös mening – vare sig civiläktenskap införs eller ej. Den religiösa äktenskapssynen är kort och gott en annan debatt.

Martin Andreasson (FP)

Publicerad i Frisinnad Tidskrift nr 6-7 2003

OBS: Det datum som anges i permalänken är bara publiceringsdatum på denna blogg och inget annat.

Lämna en kommentar

Filed under Debattartiklar