Valrörelsens mest osannolika kamplåt

Serietecknaren David Nessle gör på sin blogg en genomgång av de politiska kampanjlåtar som med dödsförakt används av både partier och enskilda kandidater. Hans sammanfattande omdöme ”Överhuvudtaget verkar det här med ideologisk konst vara en smula vanskligt” får väl betraktas som ett av valrörelsens främsta understatements. Eller för att citera Nessle själv:

Det är liksom svårt att uppleva något skirt och skimrande i rader som:

Vi är en arbetslinje!
Mot ett vänsterexperiment
med kommunister i regeringen!
Mona, hur kunde det gå så långt?

Jag kom alldeles osökt att tänka på detta när jag fick ögonen på valspurtens mest osannolika inslag, Bonnie Tyler-covern ”Gråt allians av vårt hat”.

Här kan du se Göteborgs Förenade Musikalaktivister, Transmilitanta Brigaden, Pantermilitanterna och Göteborgs Queerinstitut sjunga och dansa mot Alliansregeringen, marschera med röda fanor och (fattas bara annat) bolla våldsromantiskt med den obligatoriska gatstenen. För som det står på Queerinstitutets hemsida:

Vi förespråkar ett sexualpolitiskt konfliktperspektiv; det ska vara alldeles omöjligt att försnälla och ofarliggöra vår kamp. Vi tycker att det ofta blir så annars, att kamp reduceras till liberal tolerans och vi vill inte anpassning, snällhet och social fred, vi vill brinnande revolution!

Reaktionerna i bloggosfären går från häpen misstro till jubel. ”Ha ha ha vilken jävla fest! Åt helvete med borgligheten och hela jävla skiten … pepp!!!” skriver signaturen SMS. Feministiskt Initiativs intersektionella medlemsgrupp är så upprymd att den utnämner låten till ”Årets vallåt”.

Kulturtidskriften FLM är mer återhållsam. ”Precis som i En sedelärande instruktionsmusikal i revolutionärt uppträdande saknar dock finalens masscen en estetisk idé som skulle kunna föra videon ett steg närmare de queera musikalmästarna Fred Astaire och Gene Kelly”, noterar recensenten kritiskt.

Bland socialdemokratiska bloggare är reaktionerna milt sagt blandade. Erik Laakso kommenterar saken så här på Thomas Hartmans blogg: ”Att stå och bolla med en gatsten inför ett demokratisk val säger så mycket om vad som rör sig i demokratins utkanter. I extremvänsterns avskrädeshögar florerar hatet […].”

En annan läsare av samma blogg skriver:

Jag såg det där och var övertygad om att det var ytterligare en produkt från ungmoderaternas ’kastaskitpåsocialdemokraterna’-verkstad. Men så upplyste någon mig om att det var på allvar och tänkt som ett stöd för de rödgröna. Jösses Amanda, med sådana vänner, behöver vi några fiender?

Det är lätt att förstå honom med rader som:

Nej nu röstar vi på rött
och kanske rödgrönt eller rosa
Inte på nå’t borgar-as
till och med sossepacket är bättre

Eller varför inte:

vi sprider våra kamper och möts i enat hat
vi tar ingen gisslan när vi störtar er stat
vi kommer segra till slut

Något säger mig att Ibrahim Baylans leende kommer att vara lätt tillkämpat när han tackar för denna extra draghjälp i valspurten.

Andra som skriver om låten: Helsingborgs Dagblad, Dagens Konflikt, Mikke Schirén (V)Vänsterpartiet Sundsvall/TimråLiten tanta, Lasse Franck, Magnus Brahn.

6 kommentarer

Under Svensk politik

Kulturminister Martin Andreasson (FP)?

RFSL har i dag presenterat sina önskenamn på olika ministerposter efter valet, och bland annat föreslår förbundet mig som ny kulturminister om det blir fortsatt Alliansregering. (Andra Folkpartinamn som RFSL lyfter fram är Barbro Westerholm som äldre- och folkhälsominister, Birgitta Ohlsson som utrikesminister och Helene Odenjung som kommunminister.) Motiveringen:

Bokförläggare, författare och tidigare förbundssekreterare i RFSL. Martin Andreasson har stenkoll på hbt-politik och skulle bli en fantastisk liberal kulturminister.

Jag tackar och bugar!

I media: Politikerkollen, Politikerbloggen, Makthavare, Qx.

PS. Fast om det ska vara riktigt noga har jag inte varit bokförläggare, men dock redaktionschef på ett förträffligt bokförlag.

2 kommentarer

Under Svensk politik

Varför straffar Miljöpartiet glesbygdsborna?

När argumenten brister, höj rösten. I kvällens partiledarutfrågning (förlåt, utfrågning av hälften av språkrören ska det förstås vara) blev Maria Wetterstrand riktigt indignerad av en mejlkommentar om att Miljöpartiets politik knappast skördar några röster i glesbygd. I själva verket, framhöll Wetterstrand, är det den sittande regeringen som är dum och dålig i sin glesbygdspolitik. Och därmed hann programtiden ta slut innan hon fick några följdfrågor om på vilket sätt Miljöpartiet gör livet lättare för glesbygdsborna.

Det var synd, för den inskickade mejlkommentaren hade förtjänat ett ordentligare svar. Här har vi ett parti vars andel i väljarkåren avtar med kvadraten på avståndet till Södermalm, och som går till val på

  • Att höja skatten på lastbilstransporter med 4 miljarder kronor (vilket slår hårdast mot tillverkningsindustri i glesbygd där järnvägsförbindelser saknas)
  • Att ovanpå det höja bensinskatten i skogslänen med 1 miljard kronor
  • Att införa en ny skatteregel som gör klimatinvesteringar i glesbygdshus mindre lönsamt än i storstadsfastigheter

På vilket sätt hjälper detta glesbygden?

De två första punkterna – kilometerskatten och bensinskatten – har diskuterats så ofta att jag hoppar över dem här. Men jag vill uppehålla mig vid det sista förslaget, vänsterblockets nya ”klimatavdrag” som lades fram i samband med regeringsplattformen och som presenterats som en stor framgång för just Miljöpartiet. Avdraget går ut på att den husägare som gör energibesparande investeringar i sin fastighet (enligt olika mätningar och beräkningar som det blir för krångligt att gå in på här) ska få sin fastighetsavgift nedsatt till noll i tre års tid.

Vad miljöpartisterna på Nytorget inte verkar ha fattat är att detta är en direkt skattediskriminering av glesbygden, och ett öppet gynnande av stadsborna. Det är ju i Sveriges avfolkningsbygder, och främst i Norrlands inland, som det fortfarande finns gott om bostäder med så lågt taxeringsvärde att ägarna inte betalar full fastighetsavgift. I stället för den maximala avgiften på drygt 6 000 kronor betalar de 3 000 eller 2 000 kronor, i vissa fall ännu mindre. Och trots att energisparinvesteringen rimligtvis är lika dyr, så ska de alltså få en lägre kompensation bara för att taxeringsvärdet är lägre.

Min egen gissning är att miljöpartisterna helt enkelt inte fattar konsekvensen av sitt eget förslag. Som Anna Dahlberg konstaterar på Expressens ledarsida är det ganska mycket slarv och rena konstigheter i oppositionens förslag, från den sänkta maxtaxan i barnomsorgen (som presenterades som ett stöd till betryckta ensamstående mammor trots att förslaget bara berör familjer med hygglig eller god inkomst) till förmögenhetsskatten som ingen kan förklara.

Eller är jag orättvis? Är det medvetet som Miljöpartiet vill gynna storstadsbor framför glesbygdsbor med sin politik? Nu har du chansen att svara, Maria.

Massmedier om utfrågningen: Expressen (1), (2), (3), (4), (5), (6), (7), Aftonbladet (1), (2), (3), (4), (5), Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet (1), (2), (3).

1 kommentar

Under Svensk politik

Tio hbt-reformer för nästa mandatperiod – tio skäl att rösta FP

Könsneutral äktenskapsbalk, världens kanske starkaste diskrimineringslag, ny DO-myndighet, nationell handlingsplan mot våld i samkönade relationer och hedersbrott med hbt-motiv – listan över vad som uträttats på hbt-området under Alliansregeringens första mandatperiod är lång.

Men det finns lika mycket kvar att göra. När bröllopsklockorna slutat ringa finns osynliggörandet, diskrimineringen och hatbrotten kvar i vardagen. Unga hbt-personer är dubbelt så utsatta för våld i hemmet jämfört med andra ungdomar. Och trots alla reformer finns det kvar förtryckande lagar, särskilt för transpersoner.

Här är tio konkreta hbt-frågor som behöver stå i fokus nästa mandatperiod.

  1. Värna asylrätten – utvärdera utlänningslagen. Hbt-personer som flyr av fruktan för sina liv måste få en rättssäker och individuell prövning. Kritiken mot hanteringen av hbt-flyktingars asylärenden har inte tystnat. Utlänningslagen måste utvärderas och om möjligt bli ännu tydligare.
  2. Ökat arbete mot hatbrott. Ta fram en nationell handlingsplan mot rasistiska, antisemitiska, antimuslimska, homo-, bi- och transfobiska och alla andra hatbrott, och öronmärk pengar för att förverkliga planen.
  3.  Fri rörlighet i EU också för samkönade par. Utvidga EU:s familjebegrepp så att personer som lever med någon av samma kön får samma självklara rätt att ta med sig sin familj när de flyttar inom EU.
  4.  Stark diskrimineringslag i EU. Inför ett förbud på EU-nivå mot diskriminering i hela samhällslivet, och inkludera både sexuell läggning och könsidentitet i diskrimineringsgrunderna.
  5. Offentlig service på lika villkor. Förbättra hbt-kompetensen i skola, vård, omsorg, socialtjänst, rättsväsende och andra delar av offentlig verksamhet. Det är dags att bryta med den ingrodda föreställningen att medborgaren ska bemötas som om han eller hon är heterosexuell till dess att motsatsen bevisas.
  6.  Modern lag om könskorrigering. Slopa kravet på tvångssterilisering och skilsmässa. Tillåt även utländska medborgare att få könskorrigering.
  7.  Liberalare namnlag. Förtydliga namnlagen så att vuxna människors rätt att välja namn oavsett könsrollstraditioner klargörs en gång för alla.
  8. Jämlika regler om föräldraskap. Partnern till den kvinna som får barn efter givarinsemination ska kunna erkännas som juridisk förälder lika snabbt och smidigt oavsett om partnern är man eller kvinna. Med andra ord, ändra reglerna om moderskapspresumtion.
  9.  Varför ska inte lesbiska få möjlighet till äggdonation? I dag är det tillåtet med äggdonation eller spermiedonation, men inte båda tillsammans. Det gör att kvinnor som lever med kvinnor på förhand är uteslutna från möjligheten till äggdonation. Det är dags att se över den bestämmelsen.
  10.  Utred surrogatföräldraskap. Surrogatföräldraskap är en del av verkligheten och kommer att vara det så länge som provrörsbefruktning förekommer (för det är ju det det handlar om). Min egen åsikt är att Sverige bör ha en lagreglerad möjlighet till surrogatföräldraskap, men det viktigaste på kort sikt är att bryta tystnaden och se till att diskussionen bygger på fakta och inte på rädsla. Utred situationen för barn som kommer till världen genom surrogatmödraskap, och utred också situationen för surrogatmammorna själva.

Listan hade enkelt kunnat göras längre, men jag drar streck här. En del av dessa punkter har stöd av flera partier i riksdagen, men det finns bara ett parti som tydligt står upp för hela listan – Folkpartiet.

En röst på Sveriges liberala parti är bästa garantin för fortsatta hbt-reformer och en fortsatt nedmontering av heteronormen. Vill du dessutom ha en riksdagsledamot som aktivt driver på i dessa frågor? Sätt ett kryss för mig om du bor i Stockholms läns valkrets.

2 kommentarer

Under Demokrati och rättsfrågor, Europeisk politik, Svensk politik

Bästa hittills om SD:s valfilm

Fatima Nur, folkpartist och troende muslim, skriver så här i en krönika i senaste numret av det liberala nyhetsmagasinet Nu:

Avslutningsvis kan jag inte låta bli att dela med mig av några kommentarer jag fått höra från mina muslimska vänner angående SD:s officiella valfilm som portats från TV4. Den visar en gammal skröplig tant med rullator som ställs mot ett gäng vandrande burkor. När jag och mina muslimska vänner såg filmen första gången på datorn fungerade inte ljudet. Vi diskuterade filmen och en av mina vänner gjorde följande tolkning. Damen med rullatorn behövde hjälp, och ett helt gäng tjänstvilliga muslimer tävlade om att hinna först fram för att hjälpa henne!

Kommentera

Under Svensk politik

Mona Sahlin lovar höjda skatter

Mona Sahlin har i dag hållit sitt sommartal. Media har i dag rapporterat från sommartalet. Det är två skilda saker.

Sahlin säger att löntagare och pensionärer ska betala lika mycket i skatt (precis som innan jobbskatteavdraget infördes). Men för att nå dit kan man göra på två sätt:

  1. Sänka skatten för pensionärer.
  2. Höja skatten för löntagare.

Med tanke på att vänsterblocket redan glatt går till val på att höja inkomstskatten för alla löntagare (samtidigt som arbetsgivaravgiften för unga höjs med 10 miljarder, fastighetsskatten och förmögenhetsskatten gör comeback, kilometerskatt införs, bensinskatten höjs och lite annat smått och gott) – hur troligt är det att Mona Sahlin, Lars Ohly och efterträdarna till Peter Eriksson och Maria Wetterstrand kommer att hålla fingrarna borta från skattehöjningar ända fram till 2014?

Och var någonstans i Mona Sahlins sommartal (manuset finns här) lovar hon att det är genom att sänka skatten för pensionärer som skatteskalan för lön och pension ska bli densamma? 

Vänsterblocket har, som sagt, redan i sin vårmotion lovat att höja inkomstskatten för alla löntagare. Vid en vänsterseger införs ju direkt en generell sänkning av jobbskatteavdraget (plus särskilda skattehöjningar för dem som tjänar lite mer). Det är bara att fortsätta på den vägen.

Folkpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har i Alliansregeringen hittills gjort tre skattesänkningar i rad för pensionärer. Jämfört med den skatteskala som gällde när Mona Sahlin var minister sparar nu en garantipensionär totalt 5 000 kronor om året (inklusive minimibeloppet för den skattesänkning som träder i kraft vid nyåret).

Att nu avskaffa skatteskillnaden mellan lön och pension är väldigt enkelt. Det är bara att höja skatten för den som jobbar.

Att pensionärer ska få sänkt skatt är Alliansen och oppositionen överens om. Det är inte där vägvalet finns. Den stora frågan är om den stora majoritet som arbetar ska få högre skatt eller ej.

Fyra år i rad har Socialdemokraterna och vänsterblocket röstat i riksdagen för att vanligare löntagare ska få högre skatt än med Alliansens politik. Nu går Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ut i valrörelsen och kräver högre skatt, för femte året i rad.

Om detta talar Sahlin, förståeligt nog, ingenting. Men det är där den stora skillnaden finns i skattefrågan.

Media: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Mats Knutson (SVT), Expressen, Aftonbladet.

Bloggosfären: Mina moderata karameller, Thomas Böhlmark, Kent Persson, Rasmus Jonlund. Monica Green (S) har som vanligt en helt annan syn på verkligheten.

3 kommentarer

Under Svensk politik

Sifo: Alliansen leder, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna på gränsen

Med drygt en månad kvar till valet ligger Alliansen kvar i ledning enligt dagens Sifo, rentav med en minimal (och förstås inte säkerställd) ökning av försprånget från 3,3 till 3,6 procentenheter. I praktiken är ställningen mellan blocken svårbedömd eftersom skillnaden inte är tillräcklig för att ligga utanför felmarginalen. Att mätning efter mätning visar på ett övertag för Alliansen visar ändå att utgångsläget är hyggligt inför en ohyggligt jämn slutspurt.

Det är förstås roligt att Folkpartiet ökar en aning, men allra mest intressant är att såväl Centerpartiet som Kristdemokraterna nu hamnar på betryggande avstånd från fyraprocentspärren. Samtidigt ligger både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet så nära spärren att inget av partierna kan veta om det alls blir riksdagsplatser.

Valrörelsen har inte börjat bra för vare sig Lars Ohly eller Mona Sahlin. Massmediernas olyckskorpar har länge kraxat om Centern och KD, men just nu är det faktiskt Vänsterpartiet som löper störst risk att få tömma sina kanslilokaler i riksdagshuset. När kommer rapporteringen om detta?

I massmedia: Svenska Dagbladet, Dagen, Expressen, SVT, Aftonbladet.

Bloggosfären: Mikael Abramsson, Per AltenbergMikael AnderssonPeter AnderssonThomas Böhlmark, Mattias GrängzellDen hälsosamme ekonomistenHögbergs tankar, Joakim Hörsing, P.-O. KjellbergRasmus Lenefors, Martin Moberg, Kent PerssonTommy Rydfeldt, Röda BergetLasse Strömberg, Mathias Sundin och många till. (Är det bara män som kommenterar opinionsmätningar …?)

7 kommentarer

Under Svensk politik

Vänsterpartiet håller i taktpinnen

Förre Expressen-chefredaktören Staffan Thorsells bok Sverige i Vita huset (Bonnier Fakta 2004) är högaktuell i årets valrörelse trots att den utkom för några år sedan. Ämnet för Thorsells grundligt pålästa och spänstigt skrivna bok är förhållandena på högsta nivå mellan Sverige och USA, och just nu är det intressant att jämföra hans tankar om framtiden med hur det verkligen blev.

Så här skriver han nämligen om Göran Perssons och Socialdemokraternas syn på relationerna till USA (s. 288-289):

Göran Persson uppfinner ständigt nya förkortningar för att samverka med Nato. Han skickar svenska soldater som står under Nato-befäl till Afghanistan och Sverige hjälper till att utbilda poliser som skall arbeta i det nya Irak. [...] Men han tar ingen riktig debatt med den utrikespolitik som vänsterpartiet och miljöpartiet står för. Det skulle hota hans eget regeringsunderlag och dessutom har deras idéer alldeles för många anhängare i hans eget parti. Han förnyar utrikespolitiken men han är en klen opinionsbildare för det han försöker göra. [...]
   Man kan undra hur länge det kommer att fungera med en utrikespolitisk maktutövning som är så svagt förankrad. Hur länge dröjer det innan någon i det egna partiet siktar på tiden efter Persson och gör sig till talesman för partiets egen vänster, till exempel genom att börja kritisera USA? [Mina markeringar]

Staffan Thorsell fick rätt. Under Mona Sahlin som partiledare har Socialdemokraterna lagt sig platt för den USA-fientlighet som har sitt starkaste fäste i Vänsterpartiet. Det är en triumf för Lars Ohly och Hans Linde att Socialdemokraterna nu går till val på att kräva att USA ensidigt skrotar alla kärnvapen och stänger alla militärbaser världen över.

Följderna för den internationella säkerheten på Koreanska halvön eller i Kaukasus, för att bara nämna två krishärdar, skulle bli oöverblickbara. Men detta går vänsterblocket till val på. Och det är Vänsterpartiet som fått sätta sin prägel på politiken gentemot USA.

Jag gissar att Göran Persson och andra gamla stammens socialdemokrater är både besvikna och oroliga över den utrikespolitiska kurs deras parti slagit in på.

Om detta har jag själv bloggat tidigare (se här). Andra som bloggat: Johannes (V), Staffan Danielsson (C), Rasmus Jonlund (FP), Gulan Avci (FP), Victor Zetterman (FP). Media t.ex. DN, SvD.

Kommentera

Under Internationell politik, Svensk politik

Ta ut kompassriktningen mot Martin Andreasson

Du har kanske redan upptäckt SVT:s och Sveriges Radios satsning Valpejl, där över 54 000 kandidater till kommun, landsting och riksdag presenteras. I dag smygstartar också Valpejls nya funktion Kompassen, där du kan jämföra dina egna åsikter i 50 olika sakfrågor med kandidaterna från din egen valkrets.

Prova gärna! Vem vet, med hjälp av Kompassen tar du kanske kurs mot att kryssa kandidat nummer 7 på Folkpartiets valsedel, och då har du gjort ett klokt val. Ditt stöd behövs!

Andra som bloggar om Valpejl: Annika Beijbom, Anna Lundberg, Anne-Marie Ekström, Anna Attergren GranathChristopher Dywik, David Aronsson, Christian Carlsson.

Kommentera

Under Svensk politik

Papperslös är inte rättslös

Sverige har – precis som andra länder – reglerad invandring. Den som får nej på sin ansökan förväntas lämna landet. Men att vistas här utan papper är inte detsamma som att vara sakna alla rättigheter.

Jämfört med andra europeiska länder har Sverige unikt hårda bestämmelser när det gäller papperslösas möjlighet till nödvändig vård. Dagens Nyheter har skrivit klokt om saken på ledarsidan. Situationen skiljer sig åt i olika landsting, något som SVT Rapport flera gånger uppmärksammat, och Folkpartiet driver på för att akut och annan omedelbar nödvändig vård ska ges till den som vistas här i landet.  

I dag skriver Folkpartiets landstingsråd i Stockholm Birgitta Rydberg och LUF Storstockholms ordförande Christoffer Fagerberg om saken på DN Debatt:

”Att Sverige i dag placerar sig i botten tillsammans med Österrike i rankningen av vilka länder som är bäst på vård till papperslösa är ett enormt underbetyg för oss och det visar hur dåligt den svenska självbilden ibland stämmer överens med verkligheten. Det är ett fattigdomsbevis att vi inte kan ge denna ganska lilla grupp människor del av vår högkvalitativa vård. [...] Att olika landsting gör som Stockholm och tar egna beslut är bra och något vi uppmuntrar, men leder till stora skillnader för papperslösa mellan olika delar av Sverige. Det är både rättsosäkert och inhumant och i längden ohållbart.”

Andra bloggar på samma ämne: Mark Klamberg, Andreas Froby, Unga Folkpartiet, Kristina Palmgren, Adam Cwejman.

14 kommentarer

Under Stockholmsregionen, Svensk politik